Lönediskrimineringen stoppar utbildningar

Akademikeryrken med en stor kvinnodominans kostar mer att utbilda sig till än vad man sedan får tillbaks i lön. Det visar en rapport från Saco som släptes idag. Den sätter återigen fokus på lönediskrimineringen och punkterar myten om att värnskatten är en ”straffskatt” på utbildning.

År 2011 är gränsen för att betala värnskatt 46 740 kr/månad vilket är mer än vad som ens är möjligt att tjäna som till exempel bibliotekarie där medianlönen är 24 800 kr, grundskolelärare där medianlönen är 25 000 kr eller tandhygienist där medianlönen är 24 000 kr.

De som betalar värnskatt är inte alla de som har en akademisk utbildning, det är de som har en väldigt hög lön. Det är inte värnskatten som gör att människor tvekar att utbilda sig, det är lönediskrimineringen mot kvinnor. Om de borliga partierna på alvar vill göra det mer attraktivt att utbilda sig så är lösningen att höja lönen i kvinnodominerade yrken.

Läs Interfems forskningsarkiv om diskriminering på arbetsmarknaden och mer om SACO´s rapport i media: svt, svd, dn.

Mansskatteavdraget ökar löneskillnaderna – igen

Med den nya skattesänkningen kommer en läkare att få mer än 3 gånger så mycket i skattesänkning som ett vårdbiträde. Det är framför allt för att regeringen höjer brytpunkten för statlig skatt från 33 000 kronor till 35 600 kronor som en läkare får en skattesänkning 634 kronor medan vårdbiträdet får 189 kronor. Totalt under Reinfeldts styre har löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökat med 10 000 kronor per år, 115 000 fler kvinnor tvingas leva i fattigdom och barnfattigdomen ökat.

Att Fi brände 100 000 kronor för att få jämställda löner är i sammanhanget blygsamt då regeringen nu bränner 3 ooo 000 000 för att skapa ojämställda löner. Det är nämligen vad höjningen av brytpunkten för den statliga skatten ska kosta enligt regeringens valmanifest och då har vi inte ens räknat med jobbskatteavdraget. Det falska ryktet om att Fi ville införa en mansskatt kan även det ses som småpotatis nu när regeringen inför sitt femte mansskatteavdrag.

Men det största hånet mot jämställdheten är Reinfeldt som säger att ”det måste för deltidsarbetade, för kvinnor som sliter i äldreomsorgen och sjukvården, blir mer lönsamt att arbeta”. Detta säger han samtidigt som han gör det mer lönsamt att vara man och samtidigt som hans finansminister Anders Borg menar att ingångslönerna är för höga i servicebranschen – alltså inom hotell- och restaurang, handeln och den kommunala sektorn. Det vill säga så gått som alla kvinnodominerade sektorer.

Uppdatering:
När DN har räknat ut skattesänkningarna för olika yrkeskategorier har de räknat fel. Det är ytterst få vårdbiträden som tjänar de 23.200 kronor i månaden som DN använder. Medellönen för vårdbiträden är 19.900 kronor. Då ska man dessutom komma ihåg att de flesta inte jobbar heltid. Faktisk medellön för vårdbiträden, med hänsyn tagen till verklig arbetstid, är 13.134 kronor i månaden. Genomsnittlig arbetstid bland vårdbiträden är nämligen bara 66 procent, enligt Kommunals chefsekonom.
Läs mer om detta på bloggen Storstad som har en väldigt bra genomgång av vårbudgetten.

Rut-avdrag bakslag för kvinnor, skriver Kristin Tran i arbetaren

Den borgerliga alliansens politik, med Rut-avdrag för hushållsnära tjänster och utförsäkringar av sjukskrivna har inneburit ett bakslag för kvinnor. Samtidigt har de rödgröna misslyckats med att skapa en alternativ feministisk och antirasistisk politik. Det menar Kristin Tran, Fi:s förstanamn till Uppsala kommun och riksdagskandidat nr 11. Läs hela artikeln i arbetaren här.

Frågor för män – exploatering av kvinnor

De borgliga politikerna går till val på att de är ”regeringsdugliga” och diskuterar förtroendefrågor istället för sakfrågor. Gudrun Schyman påpekar att gemensamt för dom är att de spelar på vår kollektivt undermedvetna bild av den mest grundläggande egenskapen hos En Riktig Politiker och En Riktig Statsminister: manligheten. Hillary Clinton och Ségolène Royal skulle känna igen sig utifrån sina presidentkampanjer i USA och Frankrike. Medielogik och manlighet i skön förening.

När väl sakfrågor diskuteras så undrar man vem som satte dagordningen. Eva Franchell skriver på Aftonbladets ledarsida om tv-utfrågningen av Mona i SVT:

Undersökningarna visar att väljarna tycker att jobb, skola och vård är de allra viktigaste valfrågorna. Men i gårdagens utfrågning av Mona Sahlin tog man i stället upp ämnen som:
* Rut-avdraget som används av 1,3 procent av befolkningen.
* Fastighetsskatten som berör en procent av befolkningen.
* Förmögenhetsskatten som antagligen kommer att beröra några promillen när de rödgröna väl förhandlat den med näringslivet.

Men att det är bara några procent som tjänar på dessa reformer betyder inte att alla andra inte berörs. Skattesänkningarna påverkar oss alla:

• Det är de 22 miljarder som dragits in för alla sjukförsäkrade,
• Det är lönegapet på 70 miljarder mellan män och kvinnor,
• Det är sjunkande lärartätheten i skolorna,
• Det är 20 miljarder som tas ut i vinstutdelning från vår sjukvård och
• Det är de tysta varslen inom sjukvården där osäkra anställningsformer inte förlängs.

Neddragningarna i sjukvården och försämrad sjukförsäkring har ett kön, precis som vinstutdelningen och förmögenhetsskatten.