Arkiv | mars, 2010

Fascister som står på de marginaliserades sida?

30 Mar
1996 - Tina Hallgren Bengtsson, kommunfullmäktigeledamot för Sverigedemokraterna i Höör, i full nazistuniform.

1996 - Tina Hallgren Bengtsson, kommunfullmäktigeledamot för Sverigedemokraterna i Höör, i full nazistuniform.

 

I veckan har Åsa Regnér (ordf RFSU) och Mats Wingborg skrivit en debattartikel där de tydligt visar hur sexistisk, homofob och transfob sverigedemokraternas politik är genom att rada upp exempel på deras extrema politik.  

Sverigedemokraterna svarar (eller egentligen svarar de inte på några av anklagelserna, de bara skriver lite som de känner för): ”SD – ett parti för hbt-personer” där de bemöter ännu en fråga med deras favoritargument: Skyll på muslimerna!  

Det är en retorik som har varit konservativa partiers sätt att förhålla sig till den växande jämställdhetsdebatten genom att förskjuta sexismen till något som enbart finns utanför den så kallade ”svenska kulturen”. Den gamla goda feministiska solidaritetspolitiken med en öppen värld fri från vapen byts här ut mot stängda gränser och upprustning för att skydda sig mot de påstådda hoten från andra länder, kulturer och religioner. Nu ska samma logik in på hbt-politiken. Vi har redan sett den rasistiska argumentationen på hbt-personers bekostnad från andra partier, tex folkpartisten Philip Wendahl  eller den mer öppet homofoba moderaten Lars Näslund. 

Men det är skam att det djupt homofoba, könskonservativa och mer eller mindre fascistiska partiet Sverigedemokraterna tillåter sig att tala för hbt-personers rättigheter. Det är viktigt att inte ge de en millimeter utrymme i diskussionen, de får inte kunna komma undan med detta! Vi måste fortsätta att visa att hbt-personers rättigheter stärks genom global solidaritet där människor har rätten att röra sig fritt och söka skydd i andra länder. Att rasismen i Sverige skapar falska förställningar om vem som kan vara hbt och hur denna person ska se ut och agera.  Föreställningar som slår mot hbt-personer när de behöver kunnigt bemötande inom t.ex. vården, rättsväsendet och skolan.  

Det ska också kommas ihåg att den bild av Sverigedemokraterna som målas upp av Åsa Regnér och Mats Wingborg är den polerade och tillfixade bilden som de vill visa utåt, en bild där de bytt ut fascistisk retorik och uniform mot så kallad värdekonservativ retorik och slips. Men det toppstyrda tillfixade partiet har fascistiska rötter som med jämna mellanrum gör sig påminda på olika pinsamma sätt.  

Ett sådant exempel är min erfarenhet av Sverigedemokraterna i Uppsala som startade en facebook-grupp som reaktion på att vi startade en Pridefestival i Uppsala. Festivalen kallades för ett ”perverst jippo” och deltagarna var ”sexuella avvikande grupper” som ”försvarar pedofiler” och att ”personer med utländsk bakgrund begår våldsbrott och utövar rasism mot den inhemska befolkningen”. Men det grövsta av allt är att de försvara National Demokraterna som 2003 attackerade prideparaden i Stockholm och misshandlade Facundo Unia. Domstolen dömde ledande Nationaldemokrater för grov misshandel och våldsamt upplopp men ändå påstår dessa sverigedemokrater att det var ”pride-folket som stormade de fredliga [nationaldemokratiska] demonstranterna”.  

Den bild av Sd som Regnér och Wingborg visar är deras officiella politik, det som står på pappret, vilket är en extremt heterosexistisk politik. Och då är det ändå den upputsade fasaden. I grunden så är det ett parti som kommer från fascismen där en nation, en etnicitet, en kyrka, en familjebildning och ett språk är den enda framtidsvision som finns. En vision om något som aldrig existerat och aldrig kommer att existera.  

/Jonas Göthner, Riksdagskandidat för Feministiskt initiativ och en av grundarna till Uppsala Pride 

Annonser

Gudrun Schyman om det politiska landskapet

24 Mar

Gudrun pratar om tvåpartisystemet, rut-avdraget, skattesänkningar, kriget i afghanistan, m.m:

Samma gamla visa från de rödgröna a.k.a. En röst på de rödgröna är en röst på en fortsatt likriktad riksdag

23 Mar

Feministiskt initiativ har nu valt valplattform och riksdagslista och börjar påminna människor om att vi har ett radikalt och nytänkande alternativ till riksdagens likriktade partier. För vissa är detta en provocerande påminnelse eftersom vi utmanar de maktstrukturer som finns, vi påminner om att en annan rättvis värld är möjlig. Men för andra verkar detta mest vara provocerande för att vi utmanar det parlamentariska status quo, det framväxande tvåpartisystem som inte förmår att presentera alternativ för ett rättvist samhälle.

Den första reaktionen är lätt att bemöta med politiska förslag som visar att vi har lösningen på problemen som människor lever med.
Den andra däremot är en mer svårbemött för den försöker framstå som att den inte är politiks, utan enbart taktisk. Den påstår att feministiskt initiativ splittrar en vänster som skulle behöva ena sig mot den sittande regeringen. Den påstår också att en röst på Fi är bortslängd då de tror att Fi inte kommer få 4 % i valet och därmed ökar möjligheterna för borgarna att ta makten i 4 år till. Här får vi sällan höra hur det skulle hjälpa att rösta på det nästsämsta (eller nästbästa om man vill se det så): de rödgröna.
De vill få det att framstå som att det inte är av politiska skäl som Fi är fel. Att det är de parlamentariska omständigheterna som gör Fi till ett omöjligt alternativ att lägga sin röst på. Men detta argument måste bemötas för vad det är: ett politiskt ställningstagande och inte en analys. Detta är starten på en rödgrön valrörelse som försöker framställa sig själv som kompletta, som ett bra alternativ som på alla plan kommer kunna skapa ett rättvist samhälle. I denna retorik är Fi inte nödvändiga för att de rödgröna påstås vara ett fullvärdigt alternativ, då behövs inte Fi. Detta, som oftast framstår som en kall saklig analys, slutar alltid med att ingen borde rösta på Fi för det är samma sak som att sätta en dolk i ryggen på det rödgröna regeringsskiftet.
Detta är ett sätt för de rödgröna att osynliggöra den enorma politiska skillnaden mellan Fi och de rödgröna partierna (jämför vårt valmanifest med tex vänsterpartiets-”Sverige på många sätt är ett bra land att bo i – för de flesta”-valmanifest, eller se America Vera-Zavala m.fl. diskutera fegheten i Vänsterns valmanfiest). Det är ett sätt för partierna att få sin politik att framstå som tillräcklig, som att den utmanar sexismen, rasismen, heteronormen, diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning och klassklyftorna.
Här måste Fi visa att vår politik skiljer sig, att vi har andra visioner och andra lösningar på problemen. Vi måste visa hur såväl borgarna som de rödgröna partierna har upprätthållit och många gånger ökat orättvisorna. Detta har också varit vårt fokus i de tidigare valrörelserna som inte gått dåligt som det ofta påstås, men vi har inte nått de mål som vi haft. Därför måste vi diskutera vad var det som gjorde att vi inte kom in i parlamentet trots att vi ansträngde oss vårt yttersta för att visa på vår politik?
I valanalysen efter valet 2006 kom det fram två saker som gjorde att vi inte kom in i riksdagen: Medias homofoba och sexistiska hetsjakt på Tiina Rosenberg och Feministiskt initiativ i allmänhet och det framväxande tvåpartisystemet som blivit en kamp mellan de rödgröna och de borgerliga.

Media bemöter vi genom att höja våra röster och vara kreativa. Här har Fi jobbat mycket.
Men vad har vi gjort för att bemöta iden om att det finns ett tvåpartisystem som tar makt genom att säga att alla röster utanför riksdagspartierna är att slänga bort sin röst eller att splittra den redan svaga men ack så radikala vänster som måste få allt vårt stöd?
Här handlar det inte om att göra en annan valanalys än de rödgröna. Vi vinner aldrig denna diskussion genom att säga att vi visst kommer komma in i riksdagen och därför så är rösten på oss inte bortslängd. Denna diskussion vinner vi genom att kritisera det tvåpartisystem som växer fram där alla partierna likriktar sig och ingen vågar sticka ut med förslag som faktiskt omfördelar makt i samhället. Vi måste sätta denna diskussion i ett större demokrati-perspektiv. Vi måste visa hur nya visioner om hur världen ska utvecklas inte kan skapas inom något av de sittande regeringsalternativen.
Det behövs en oberoende opposition som vågar kritisera regeringen. När de rödgröna väljs till ny regering i september så måste det finnas en opposition. Vi kan inte låta debatten de närmaste 4 åren utgå från en självgod rödgrön regering som försvarar sina beslut och enbart borgare som opposition. Om du inte röstar på Fi är det detta du kommer få.
En (ny)tänkande opposition som sätter press på de rödgröna är nödvändig. Det behövs ett alternativ som vågar bryta marker, som vågar visa vägen. Ett alternativ som kan få debatten att handla om rättvisa och solidaritet.
En rödgrön regering utan visioner med enbart en borgerlig opposition kommer leda Sverige till ökade orättvisor och ett demokratiskt underskott och politikerförakt.

Debatten får aldrig handla om ifall Fi kommer in i riksdagen eller ej. Att diskutera om Fi kommer få 3 % eller 8 % i valet är inte intressant, för politiken kommer aldrig bli intressant utan en feministisk opposition. Oavsett resultatet i valet så kommer varje röst på Fi stärka vår position och vi kommer se en radikal feministisk opposition som utmanar ett politiskt dödläge.

/Jonas Göthner, riksdagskandidat för Feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ låter väljarna bestämma partiets valfrågor

22 Mar

Feministiskt initiativ bjuder in alla som vill att vara med och avgöra vilka valfrågor partiet ska prioritera i valrörelsen genom en öppen webbomröstning.

Det berättade Gudrun Schyman på partiets valkonferens på lördagen. De 14 valfrågorna i partiets valplattform presenteras i en webbenkät där alla som vill kan kryssa i sina tre viktigaste alternativ. Resultatet avgör vilka frågor Feministiskt initiativ kommer att prioritera i valrörelsen.

– Genom att på ett konkret och enkelt sätt bjuda in människor hoppas vi kunna bidra till mer politiskt engagemang och ökat valdeltagande, menade talesperson Gudrun Schyman på partiets valkonferens. Alla som vill delta, kan nu välja de tre frågor som man själv anser är viktigast och som bör drivas i valrörelsen genom att rösta fram vårt valmanifest via vår hemsida.

– Feministiskt initiativ startades som ett brett demokratisk projekt där alla som blev medlemmar var med och formade den politik som växte fram. Steget till att öka väljarinflytandet är därför inte långt, säger Feministiskt initiativs andra talesperson Stina Sundberg. Politiken är till för alla och bör engagera alla.

Valkonferensens förslag på åtgärder för jämställdhet och rättvisa som nu finns i webbenkäten är:

  • Ett modernt föräldrabegrepp
  • Ett arbetsliv fritt från diskriminering
  • Jämställda löner
  • Individualiserad föräldraförsäkring
  • Arbetstidsförkortning
  • Jämställt företagande i ett jämställt näringsliv
  • En samlad social försäkring
  • Ett nej är ett nej – brist på samtycke är grund för våldtäkt
  • Gör barns rättigheter till lag
  • En grön omställning
  • Aktivera pensionspengarna till klimatomställning
  • Säkerhetspolitik för människor – inte stater
  • Global rättvisa
  • Solidarisk asylpolitik


Mer information:
Länk till webbenkäten

Länk till debattartikeln ”Vi låter väljarna bestämma partiets valfrågor”

För mer information, ring pressjouren: 0706-100 191

Samtal om postkolonial feminism

22 Mar

Tidskriften Bang och Tankekraft förlag har en samtalsserie om postkolonial feminism i Stockholm. De två första samtalen har varit och finns att lyssna på här respektive här.

Detta har samtalen handlat om:

SEMINARIUM 1 – KOLONIALISM OCH POSTKOLONIALISM
SAMTALSDELTAGARE: Paulina de los Reyes, Irene Molina, Edda Manga, Stefan Jonsson och Pia Laskar.

SEMINARIUM 2 – KUNSKAPSPRODUKTION OCH DISKURSIVT UTRYMME
SAMTALSDELTAGARE: Paulina de los Reyes, Patricia Lorenzoni, Ylva Habel, Mekonnen Tesfahuney och Rebecka Thor.

SEMINARIUM 3 – EXPLOATERING, OJÄMLIKHET OCH GLOBAL HEGEMONI
SÖDRA TEATERN / KÄGELBANAN, INSLÄPP KL 18:30
TISDAGEN DEN 13 APRIL
SAMTALSDELTAGARE: Paulina de los Reyes, Håkan Thörn, Katarina Mattson, Diana Mulinari och Sofie Tornhill.

SEMINARIUM 4 – STRATEGIER OCH MOTSTRATEGIER
SÖDRA TEATERN / KÄGELBANAN, INSLÄPP KL 18:30
TISDAGEN DEN 18 MAJ
SAMTALSDELTAGARE: Paulina de los Reyes, America Vera-Zavala, Ulrika Dahl, Mikela Lundahl och Aleksander Motturi.

Fem feminister: 5. Nawal El Saadawi

16 Mar

Nawal El Saadawi är en världskänd författare. Men också en psykiatriker och feministisk aktivist. Den egyptiska staten och fundamentalister har flertalet gånger trakasserat och åtalat henne för henne feministiska kamp. Hon har vunnit en mängd priser för sin litteratur och sin politiska aktivism. Hon har kämpat i 50 år mot könsstympning och 2008 blev det illegalt med kvinnlig könsstympning i Egypten. Här kommer ett utdrag från hennes text för Aftonbladet 2007-08-05:

  Förtrycket av kvinnor och fattiga klasser utgör en nödvändig del av det kapitalistiska patriarkala system som är förhärskande nästan överallt, i väst och öst, i nord och syd, i judiska, kristna, islamiska, hinduiska och andra delar av världen. Diskriminering på grundval av genus, klass och ras är resultatet av en historisk utveckling som innebar att en klass fick makten över en annan, att en ras kom att dominera en annan och att män började härska över kvinnor, både i staten och inom familjeenheten, som utgör själva kärnan i det patriarkala klassystemet. Men det finns fortfarande många författare som blundar för dessa historiska fakta, av politiska, ekonomiska och koloniala skäl. De framställer det som om de tre tabuna gällande sex, religion, politik hade uppstått ur islam eller den arabiska mentaliteten. De förklarar brott mot kvinnor och fattiga män, diktaturer, fanatism och obskurantism som ett resultat av enbart religiösa, kulturella och identitetsrelaterade faktorer. I dessa tänkares ögon finns det inget samband mellan sexuellt och klassmässigt förtryck; det finns inget samband mellan global politik, nationell politik och familjepolitik; det finns inget samband mellan den amerikanska invasionen av Irak och oljemakt och exploatering; det finns inget samband mellan pengar och sex; inget samband mellan det materiella och det andliga, eller mellan kroppen, medvetandet och själen. Dessa dikotomier, som har varit förhärskande fram till i dag, utgör ett arv från det slavsystem som uppstod för några tusen år sedan. De tjänar till att beslöja tanken, till att lura kvinnor och män genom att dölja den materiellt-fysiska exploateringen under en falsk andligt-religiös lycka, eller genom att omvandla det sociala systemet (som upprättats av härskande klasser) till gudomlig lag.

Denna sista text i serien ”Fem feminister”var skapad av Anette Ahmed Lebbad.

Tidigare krönikor:
Fem feminister: 4. Barbara Smith
Fem feminister: 3. Dolores Cacuango
Fem feminister: 2. Gisèle Halimi
Fem feminister: 1. Trinth T. Minh-ha

Speed-dating med Blanco & Hakimnia den 18 mars

13 Mar

Roya Hakimnia, första namn på Stockholms läns landstingslista och Sissela Nordling Blanco, första namn på Stockholms stads kommunlista bjuder in till speed-dating med temat viktiga feministiska frågor inför valet. I en sällan skådad form för politiska samtal avhandlar vi varandras hjärtefrågor samtidigt som vi tuggar i oss små geléhjärtan. Flera sköna Fi:are utlovas som date-partners och finfina klistermärken kommer finnas på plats för den som vill hjälpa till att valkampanja.
Plats: Högkvarteret, Närkesgatan 8, Stockholm
När: 18 mars kl 18-20
Tillgänglighet: Dessvärre usel. Vår generella hållning är att inte vara i lokaler med dålig tillgänglighet, men i ett otilgängligt samhälle är det svårt att alltid följa det. I det här fallet ville vi dra ihop något snabbt, innan valkonferensen den 20-21 mars.

Upprop mot skövlingen av Amazonas

12 Mar

Köttindustrin skövlar Amazonas och förgiftar människor.

I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen. Rapporten ”Mera kött och soja, mindre regnskog” visar att våra konsumtionsvanor har ett pris som betalas av andra och bidrar till den globala uppvärmningen.

Konsekvensen av en ökad produktion av soja och nötkött blir att regnskog i Amazonas huggs ner och den artrika savannen cerradon förstörs. Sojafälten tränger boskapsskötseln allt djupare in i regnskogen. Sedan 1990 har ett område stort som Storbritannien skövlats. Tio procent av sojan som såldes efter skörden 2008/09 hade odlats på nyskövlad mark i brasilianska Amazonas och tre fjärdedelar av den avskogade arealen i Amazonas används idag till boskapsuppfödning. Samtidigt har besprutningen med bekämpningsmedel på sojaodlingarna tredubblats de senaste tio åren och kemikalier används som i Sverige varit förbjudna i 30 års tid.

Vi alla kan vara med i arbetet för att skydda klimatet, regnskogen och lokalbefolkningen i Brasilien. Dels kan vi bidra genom att konsumera mindre kött. Dels kan vi sätta tryck på de svenska importföretagen Lantmännen, Svenska Foder, North Trade, Annerstedt Flodin AB och Denofa (norgebaserad sojaimportör vars huvudägare är Amaggis, sojakungen i Brasilien).

Här kan du läsa ett par tips på vad du kan göra. 

Ain’t I a Woman

11 Mar

Feministiskt initiativ har gått med i det fantastiskt bra initiativet Ain’t I a Woman – kampanjen för papperslösa kvinnors rätt till skydd. Kampanjen lanserades 8 mars med 2 föreläsningar på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Här är beskrivningen av kampanjen:

Nätverket Ingen Människa är Illegal tar initiativ till en kampanj för att synliggöra våldsutsatta papperslösa kvinnors livssituation och kämpa för att de får rätt till skydd från våld och övergrepp. I enlighet med nätverkets antirasistiska och feministiska linje kräver vi att även kvinnor utan papper omfattas av den rätt till skydd som gäller för alla kvinnor i vårt samhälle.

Papperslösa kvinnor blir på grund av sin rättslöshet ofta lätt byte för människor som känner till deras situation och utnyttjar sin maktposition för att hota, råna, utpressa eller utsätta dem för sexuella trakasserier och övergrepp. Många av dessa kvinnor saknar möjlighet att försvara sig och att få hjälp eller polisanmäla övergrepp, i och med att de inte bara lever gömda för svenska myndigheter utan också gömmer sig undan våldsamma personer i den egna närmiljön. Förövare som hotar, våldtar, misshandlar och utpressar papperslösa kvinnor är ofta väl medvetna om att det för det mesta innebär en risk för papperslösa kvinnor att själva bli gripna och avvisade om de anmäler övergreppen.

Faktumet att dessa kvinnor saknar uppehållstillstånd i Sverige fråntar dem inte de rättigheter som kvinnor kämpat för i mer än 100 år. I kampen för att förstärka och upprätthålla alla kvinnors rättigheter, utan att skilja på hudfärg, nationalitet eller medborgarskap, ignoreras papperslösa kvinnor på grund av rasistiska och patriarkala strukturer i samhället.

Vi i nätverket Ingen Människa är Illegal har i vårt arbete med gömda kvinnor erhållit stor kunskap om, och fått stor erfarenhet av, den dubbla utsatthet som dessa kvinnor befinner sig i.

Med denna kampanj vill vi därför synliggöra våldutsatta papperslösas kvinnors situation och se till att dessa kvinnor får skydd och möjlighet att nyttja den rättsprocess som alla kvinnor har rätt till.

Vi kräver därför att:

* Kvinnofridslagen överordnas utlänningslagen. Detta skulle leda till att alla kvinnors rätt till skydd står över hot om avvisning.

* Utlänningslagen förtydligas för att garantera en rättslig praxis där kvinnors asylskäl i sig betraktas som tillräcklig grund för att leda till permanent uppehållstillstånd vid asylprövning. Exempelvis vid flykt undan våld utfört av militär, undan tvångsgifte eller könsstympning.

*Papperslösa kvinnor som medverkar i brottsutredning ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge förundersökning eller domstolsprocess pågår.

Filmklipp: Roya Hakimnias tal på internationella kvinnodagen

10 Mar