Samma gamla visa från de rödgröna a.k.a. En röst på de rödgröna är en röst på en fortsatt likriktad riksdag

23 Mar

Feministiskt initiativ har nu valt valplattform och riksdagslista och börjar påminna människor om att vi har ett radikalt och nytänkande alternativ till riksdagens likriktade partier. För vissa är detta en provocerande påminnelse eftersom vi utmanar de maktstrukturer som finns, vi påminner om att en annan rättvis värld är möjlig. Men för andra verkar detta mest vara provocerande för att vi utmanar det parlamentariska status quo, det framväxande tvåpartisystem som inte förmår att presentera alternativ för ett rättvist samhälle.

Den första reaktionen är lätt att bemöta med politiska förslag som visar att vi har lösningen på problemen som människor lever med.
Den andra däremot är en mer svårbemött för den försöker framstå som att den inte är politiks, utan enbart taktisk. Den påstår att feministiskt initiativ splittrar en vänster som skulle behöva ena sig mot den sittande regeringen. Den påstår också att en röst på Fi är bortslängd då de tror att Fi inte kommer få 4 % i valet och därmed ökar möjligheterna för borgarna att ta makten i 4 år till. Här får vi sällan höra hur det skulle hjälpa att rösta på det nästsämsta (eller nästbästa om man vill se det så): de rödgröna.
De vill få det att framstå som att det inte är av politiska skäl som Fi är fel. Att det är de parlamentariska omständigheterna som gör Fi till ett omöjligt alternativ att lägga sin röst på. Men detta argument måste bemötas för vad det är: ett politiskt ställningstagande och inte en analys. Detta är starten på en rödgrön valrörelse som försöker framställa sig själv som kompletta, som ett bra alternativ som på alla plan kommer kunna skapa ett rättvist samhälle. I denna retorik är Fi inte nödvändiga för att de rödgröna påstås vara ett fullvärdigt alternativ, då behövs inte Fi. Detta, som oftast framstår som en kall saklig analys, slutar alltid med att ingen borde rösta på Fi för det är samma sak som att sätta en dolk i ryggen på det rödgröna regeringsskiftet.
Detta är ett sätt för de rödgröna att osynliggöra den enorma politiska skillnaden mellan Fi och de rödgröna partierna (jämför vårt valmanifest med tex vänsterpartiets-”Sverige på många sätt är ett bra land att bo i – för de flesta”-valmanifest, eller se America Vera-Zavala m.fl. diskutera fegheten i Vänsterns valmanfiest). Det är ett sätt för partierna att få sin politik att framstå som tillräcklig, som att den utmanar sexismen, rasismen, heteronormen, diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning och klassklyftorna.
Här måste Fi visa att vår politik skiljer sig, att vi har andra visioner och andra lösningar på problemen. Vi måste visa hur såväl borgarna som de rödgröna partierna har upprätthållit och många gånger ökat orättvisorna. Detta har också varit vårt fokus i de tidigare valrörelserna som inte gått dåligt som det ofta påstås, men vi har inte nått de mål som vi haft. Därför måste vi diskutera vad var det som gjorde att vi inte kom in i parlamentet trots att vi ansträngde oss vårt yttersta för att visa på vår politik?
I valanalysen efter valet 2006 kom det fram två saker som gjorde att vi inte kom in i riksdagen: Medias homofoba och sexistiska hetsjakt på Tiina Rosenberg och Feministiskt initiativ i allmänhet och det framväxande tvåpartisystemet som blivit en kamp mellan de rödgröna och de borgerliga.

Media bemöter vi genom att höja våra röster och vara kreativa. Här har Fi jobbat mycket.
Men vad har vi gjort för att bemöta iden om att det finns ett tvåpartisystem som tar makt genom att säga att alla röster utanför riksdagspartierna är att slänga bort sin röst eller att splittra den redan svaga men ack så radikala vänster som måste få allt vårt stöd?
Här handlar det inte om att göra en annan valanalys än de rödgröna. Vi vinner aldrig denna diskussion genom att säga att vi visst kommer komma in i riksdagen och därför så är rösten på oss inte bortslängd. Denna diskussion vinner vi genom att kritisera det tvåpartisystem som växer fram där alla partierna likriktar sig och ingen vågar sticka ut med förslag som faktiskt omfördelar makt i samhället. Vi måste sätta denna diskussion i ett större demokrati-perspektiv. Vi måste visa hur nya visioner om hur världen ska utvecklas inte kan skapas inom något av de sittande regeringsalternativen.
Det behövs en oberoende opposition som vågar kritisera regeringen. När de rödgröna väljs till ny regering i september så måste det finnas en opposition. Vi kan inte låta debatten de närmaste 4 åren utgå från en självgod rödgrön regering som försvarar sina beslut och enbart borgare som opposition. Om du inte röstar på Fi är det detta du kommer få.
En (ny)tänkande opposition som sätter press på de rödgröna är nödvändig. Det behövs ett alternativ som vågar bryta marker, som vågar visa vägen. Ett alternativ som kan få debatten att handla om rättvisa och solidaritet.
En rödgrön regering utan visioner med enbart en borgerlig opposition kommer leda Sverige till ökade orättvisor och ett demokratiskt underskott och politikerförakt.

Debatten får aldrig handla om ifall Fi kommer in i riksdagen eller ej. Att diskutera om Fi kommer få 3 % eller 8 % i valet är inte intressant, för politiken kommer aldrig bli intressant utan en feministisk opposition. Oavsett resultatet i valet så kommer varje röst på Fi stärka vår position och vi kommer se en radikal feministisk opposition som utmanar ett politiskt dödläge.

/Jonas Göthner, riksdagskandidat för Feministiskt initiativ

Annonser

7 svar to “Samma gamla visa från de rödgröna a.k.a. En röst på de rödgröna är en röst på en fortsatt likriktad riksdag”

  1. roya mars 26, 2010 den 8:25 e m #

    Bra skrivet. Kvinnor splittrar arbetarklassen-retorik i modern tappning. Splittra vänstern, vilken vänster? F! är mer vänster än något parti i de rödgröna, vi har visioner kvar och vi visar dem stolt i valplattformen.

    Blir verkligen ledsen att någon kan uppmana folk att inte rösta på F! av strategiska skäl. Är det politik? Är det demokrati? Vissa personer har suttit så länge på sina positioner att de inte kan tänka bortom makt och strategi. Om F! tar någon, några procent från de rödgröna, och de rödgröna förlorar makt på grund av detta, så är det de rödgrönas fel att de inte lyckas, i tider av finanskris och klimatkris, bedriva bättre opposition. Sanningen är att de rödgröna bedrivit usel opposition. F! kan hjälpa samt sätta press på de rödgröna i valrörelsen att komma ihåg vad politik är, egentligen.

    Det handlar om det här valet, men också valen om åtta år. Vill vi förändra samhället i grunden måste vi tänka långsiktigt. om de rödgröna vinner på en lighthöger politik så är inte mycket vunnet. Att bara återställa samhället till hur det var innan, när det var ”bra”, är inte särskilt radikalt. Det är inget jag skulle vara stolt över, och verkligen inget jag skulle slå i huvudet på ett nytt parti som är många gånger radikalare och mer demokratiska än vänstern.

  2. Fredrik mars 31, 2010 den 8:07 e m #

    Man kanske skall vara lite försiktig med att recensera ett helt parti (i det här fallet v) efter vad en bloggare skriver? Även om ni blir väldigt provocerade av att någon är kritisk mot (fi) så kan kanske vissa delar av vad Jonas skriver vara värt att diskutera. Jag tror, liksom honom, att många upplever att (fi) väldigt mycket har framstått som en personlig kampanjmaskin för Gudrun Schyman. Det kanske inte enbart är positivt med en så dominerande person för ett parti. Det blir väldigt sårbart om/när Gudrun inte längre kandiderar till Riksdag och EU-parlament.

    Jag tror också att många upplever (fi) som ett vänster-alternativ till regeringen. Men alla kanske inte riktigt tänker så? FI har ju på sätt och vis också strävat efter att införa en helt ny dimension i politiken; feminism helt enkelt – helt utanför höger/vänster. Något som förstås kan vara krångligt när politiken idag domineras av en höger-vänster-motsättning. Exempelvis var nästan alla (?) som skrev ihop (fi):s ekonomiska politik inför förra valet tidigare borgerliga företrädare (eller har jag fel om det)? Jag är inte säker på att alla de personerna skulle skriva under på att de är mer vänster än vänstern?

    Han föreslår ju också en valteknisk samverkan – där (fi) både kunde medverkan till att få bort den nuvarande regeringen och påverka politikens inriktning. Kanske (fi) och (mp) kunde passa ganska bra ihop – om det är så att ni tycker väldigt illa om (v)? Möts ett sådant förslag helt med kalla handen av er – eftersom ni inte alls kommenterar det?

    • fiiii mars 31, 2010 den 9:00 e m #

      Hej Fredrik!
      Min mening är inte att döma V efter vad Jonas Sjöstedt skriver. Nästan alltid när jag diskuterar med personer som är partipolitiskt aktiva i vänstern, sossarna och miljöpartiet så tas detta upp. Sjöstedt exemplifierade detta.

      Det är verkligen ett problem att Schyman dominerar mediautrymmet så totalt för fi. Hon är en kändis, mycket mer kändis än de flesta svenska politiker. Fi domineras annars av aktivsiter som aldrig släpps in i media. Vi jobbar massor med intärndemokrati och vi har flera talespersoner men vi kommer inte ifrån den situation som media satt oss i. Det är inte vårat fel att det enbart är Schyman som synns i media.

      Det där om borgare skrev ihop vår ekonomiska politik är helt enkelt inte sant. Vår politik har inte tagits fram på det sättet. Alla medlemar har på kongresser fått röstat fram vår politik, vi toppstyrs inte av små grpper av borjare. Det är nog bara rykten från vänstern ;)
      Det Roya refererade till var att våra väljare i undersökningar av valmyndigheten definerade sig själva som mer vänster än vänsterpartiets väljare.

      Angående valteknisk samverkan; det är för Min del inget omöjligt framtidssenario. Men min erfarenhet är att de rödgröna många gånger inte ens vill ha att göra med oss. Det finns för mycket partiprestige där alla andra parteir ses som konkurenter. Det känns därför lite falskt att Sjöstedt slänger ur sig detta förslag i en bisats som om han kommit på vad Fi borde göra. Varför tar han inte upp detta med vänsterpartiet så de kan inleda en diskution med Fi? Om det är något vänstern vill så måste de visa det också. Hitils har det bara varit tyst.

      /Jonas Göthner

  3. Bo Grahn april 7, 2010 den 7:46 e m #

    Roya säger: -Vissa personer har suttit så länge på sina
    positioner att de inte kan tänka bortom makt och strategi.

    Där måste vi också lägga till Gudrun Schyman.
    Hon är inget undantag.

    • fiiii april 8, 2010 den 11:15 f m #

      Schyman hoppade av ett parti där hon hade all trygghet och möjlighet att få makt, för att jobba helt utan lön och med mycket mindre förutsättningar för att komma in i riksdagen och komma i beslutsfattande position.
      Detta kan inte ses som något som ger makt eller är strategiskt. Det var ren idealism.
      Eller missförstår jag dig, På vilket sätt kan Schyman ”inte tänka bortom makt och strategi”?

Trackbacks/Pingbacks

  1. Fi Stockholm - mars 23, 2010

    […] röst på Fi skulle vara en bortkastad röst, om inte till och med en kniv i ryggen på vänstern. Samma gamla visa från de rödgröna, […]

  2. Samma visa igen « Fi Stockholm - mars 23, 2010

    […] röst på Fi skulle vara en bortkastad röst, om inte till och med en kniv i ryggen på vänstern. Samma gamla visa från de rödgröna, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: