Arkiv | november, 2010

25te nov: Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

26 Nov

Över hela världen samlas människor i dag att för att uppmärksamma det globala samhällsproblem som våldet mot kvinnor utgör. ”We must UNiTE ” är namnet på den kampanj som FN initierat för att stoppa våld mot kvinnor i alla dess former. I kampanjen uppmanar generalsekreterare Ban Ki Moon världens regeringar att ta nya krafttag. 

Den 25te november är den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. Initiativet till dagens instiftande kommer från det första forumet för Latinamerikas och Karibiens feministiska rörelser, som hölls i Bogotá 1981. Som en följd av våldets utbredning i regionen, beslöt man sig för att införa en aktionsdag liknande internationella kvinnodagen. Man accepterade då också förslaget av den dominikanska delegationen, att denna aktionsdag skulle hållas den 25te november till minne av systrarna Mirabal, som mördades 1960 på grund av sin politiska aktivism mot den dominikanska diktatorn Rafael Trujillos tyranni.

Systrarna Patria (född 1924), Minerva (1926) och María Teresa Mirabal (1935), som sedermera blev kända som fjärilarna (Las Mariposas på spanska), hade varit med och format en rörelse med syftet att resa sig mot diktatorn Trujillo. Några dagar före mordet hade Trujillo uttalat att hans största fiender var kyrkan och systrarna Mirabal. Mordet på systrarna skakade om landet, och var en av de avgörande händelserna för regimens fall. Protesterna över hela Centralamerika var enorma. Den katolska kyrkan och OEA fördömde brottet.

Till minne av detta är 25te november en dag då kvinnoorganisationer över hela Latinamerika arrangerar aktioner för att väcka opinion hos auktoriteter och civilbefolkning, mot alla de nackdelar, skador och risker som kvinnor tvingas leva med på grund av våld och hot om våld.

Sedan den 17 december 1999 har dessa aktioner även fått stöd av att Förenta nationernas generalförsamling utropade den 25 november till Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Med resolution 54/134 om denna internationella dag ville Förenta nationernas generalförsamling uppmana världsomspännande organisationer att på denna dag uppmärksamma frågan. I detta uttrycktes att våld mot kvinnor hindrar kvinnors möjligheter att uppnå juridisk, social, politisk och ekonomisk jämlikhet i samhället. Generalförsamlingen upprepar att begreppet våld mot kvinnor syftar på handlingar som kan orsaka fysisk, sexuell eller psykisk skada, såväl i det offentliga som i det privata livet. Att minnas den 25te november varje år har på så sätt blivit en internationell kamp mot de multipla formerna av våld som drabbar kvinnor över hela världen.

I bara Sverige anmäldes förra året omkring 29 100 fall av misshandel mot kvinnor. I drygt 80 procent av fallen var förövaren en man och det är känt att störst risk att bli utsatta för övergrepp löper kvinnor när de befinner sig i det egna hemmet. Men mörkertalet är stort och bland mörkertalet återfinns också alla de fall av våld och övergrepp som papperslösa kvinnor utsätts för – såväl i hemmet som av arbetsgivare och myndigheter som utnyttjar deras rättslösa situation. För Sverige har en kvinnofridslag som inte är till för alla kvinnor. Orsaken till det är bestämmelsen att utlänningslagen ska stå över kvinnofridslagen. Det innebär att alla kvinnor som saknar svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd, står helt rättslösa när de drabbas av sexuellt utnyttjande, våld eller hot om våld. Att göra en polisanmälan kommer inte på fråga eftersom det troligare skulle leda till en utvisning ur landet än till upprättelse. Denna rättslöshet leder i sin tur till ännu högre risk att bli utsatt för våld och sexuella övergrepp, eftersom gärningsmännen vet om att de inte kommer behöva stå till svars för sina brott.

Som en reaktion mot detta lanserades i år den oberoende kampanjen Ain’t I a Woman? – för papperslösa kvinnors rätt till skydd. Kampanjens namn refererar till ett världskänt tal som hölls 1851 på ett kvinnorättsmöte i Ohio. ”Är inte jag en kvinna?” undrade då kvinnorättskämpen Sojourner Truth, som var född i slaveri och pekade på den rasmässiga orättvisan som också tog sig uttryck i kvinnokampens vita norm. Svarta kvinnor ansågs helt enkelt inte vara riktiga kvinnor när det talades om kvinnors rättigheter. Över hundra år har nu förflutit sedan det talet hölls men konflikten är fortfarande högst aktuell. För trots att slaveriet formellt har avskaffats kan vi fortfarande se dess påtagliga kvarlevor, som bland annat tar sig uttryck i nationalistiska gränsdragningar som leder till att papperslösa kvinnor lever i Sverige utan några som helst mänskliga rättigheter och utan skydd av kvinnofridslagen. För att rent konkret förbättra denna situation föreslår Ain’t I a Woman-kampanjen tre åtgärder:

– Att kvinnofridslagen överordnas utlänningslagen. Detta skulle leda till att alla kvinnors rätt till skydd står över hot om avvisning.

– Att utlänningslagen förtydligas så att kvinnors asylskäl blir en tillräcklig grund för uppehållstillstånd. Exempelvis vid flykt undan våld utfört av militär, undan tvångsgifte eller könsstympning.

– Att papperslösa kvinnor som medverkar i en brottsutredning ska få tillfälligt uppehållstillstånd så länge utredning och domstolsprocess pågår.

Dessa tre krav skulle göra stor skillnad för papperslösa kvinnor. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter men ändå har hittills inget av regeringspartierna ställt sig bakom kampanjen eller tagit kraven i beaktande. De krafttag som FN:s generalsekreterare uppmanat till lyser med sin frånvaro. Det är föga förvånande med tanke på att kvinnors rättigheter aldrig varit något som kommit gratis av välvilliga politiker. Varje framgång har haft en egen historia av organisering, kamp och protester bakom sig. Protesterna efter mordet på systrarna Mirabal fick en diktatur att falla. Låt oss inspireras.

Sissela Nordling Blanco,
Styrelseledamot Feministiskt initiativ
25te november 2010

Annonser

Välkommen på antirasistisk konferens!

12 Nov

Den 4 december 2010 anordnar Feministiskt initiativ en antirasistisk konferens för alla medlemmar. Den som inte är medlem ännu får såklart komma och bli medlem i samband med konferensen.

Syftet med konferensen är att stärka Feministiskt initiativs antirasistiska politik genom att öka kunskapen om vad antirasism och intersektionalitet är, få kunskap i hur arbetet med den antirasistiska politiken har sett ut inom Fi och få utrymme att diskutera/utveckla politiken och hur vi arbetar inom Fi.

Önskat resultat är att ge deltagarna kunskap och inspiration att fortsätta jobba antirasistiskt och vara med och utveckla vår politik genom att exempelvis skriva motioner till kongressen som är i mars.

Konferensen arrangeras av FiRS på uppdrag av nationella styrelsen och kommer innehålla en föreläsning om vad antirasism och intersektionalitet är, ett panelsamtal med nyckelpersoner som har varit med och skapat Feministiskt Initiativs antirasistiska politik och flera parallella workshops där vi diskuterar utifrån olika teman. Exempel på teman är hur kan vi utveckla vår antirasistiska politik, hur ska vi jobba med dessa frågor internt, hur kan vi jobba externt och hur vill vi att samhället ska se ut framåt?

Låter det kul, bra och intressant? 

Anmäl dig genom att mejla: antirasistiskkonferens@gmail.com
. Ange namn, stad och om du vill ha mat.

Mat kommer finnas för den som vill. För 50 kr får du lunch och fika. Skriv om du vill ha mat i anmälan. Ta med kontanter!

Datum och tid 4 december, kl 10.00 – 17.00

Plats Kista Träff, en tillgänglig lokal i Kista, på blåa linjen i Stockholm

Frågor? Mejla antirasistiskkonferens@gmail.com så svarar vi så snart vi kan!

Vi ses!