Archive | Demokrati RSS feed for this section

Ellen Johnson-Sirleaf

10 Okt

Ellen Johnson Sirleaf, president i Liberia, Leymah Gbowee, grundare till Women in Peacebuilding Program/West African Network for Peacebuilding och Tawakkul Karman, jemenitisk journalist och fredsaktivist delar på årets fredspris. Läs mer om denna fantastiska nyhet på Kvinna till kvinna.

Överstatligheten i veckan – död, förbjuden, isolerad och censurerad

21 Apr

I dagarna dog en person i fyllecellen efter att ha omhändertagits av polisen.  Varför personen omhändertogs eller dog vet vi inte, men vi vet att varje år dör runt fem personer i samband med att de omhändertas för berusning enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusade personer m.m).  Lagen ska användas om inga andra möjligheter finns och om personen är så gott som medvetslös, men ändå används den mot 50000 personer varje år av polisen. Det är en systematiskt missbrukande av lagen för att kunna på godtyckliga grunder omhänderta personer som polisen anser obekväma. Se mer om missbruket av lagen i tidningen Arbetaren.

I Sala kommun kommer har det blivit förbjudet för människor utan pengar att tigga om pengar. De som inte har pengar men ber om pengar ska som straff betala pengar i böter. Argumentet för politikerna, från hela politiska skalan, är att förbudet ska komma åt människohandeln – då genom att kriminalisera den brottsdrabbade. Har någon tänkt på att sätta in mer resurser för att stödja de brottsdrabbade, skapa en human asylpolitik som gör att människor inte lever under hot om avvisning, utrota fattigdomen och bekämpa de som organiserar människohandeln?

En patient på Rättspsykiatriska Regionkliniken i Växjö har suttit isolerad i över fyra månader trots att det enbart får ske i yttersta nödfall, när patienterna innebär en fara för andra patienter och då helst inte mer än 8 timmar. Reglerna handlar om att skydda patienternas rättigheter, trots det har personalens säkerhet varit ett skäl till isoleringen. Personens enda behandling under isoleringen har varit att få medicin.

I Växjö har polisen ställt in en konsert på en ungdomsgård med hip hop bandet Labyrint genom påtryckningar mot arrangörerna. Skälet påstås vara att bandet har en lått som de menar är drogliberal, en låt som bandet för övrigt aldrig spelar på konserter på ungdomsgårdar. Bandet är känt för sina politiska texter som ofta handlar om rasism, kapitalism och inte minst polisvåld. När man lyssnar på låtar som Babylon brinner ner eller Jaccos Vår betong så är det uppenbart att det finns helt andra budskap som polisen vill stoppa – som givetvis inte är polisens sak att ens tänka på. Labyrint har fått flera konserter inställda den senaste månaden och Amestist Azordegan från Sveriges Radio menar att detta har drabbat fler av de hip hop-band som ”i sina låttexter pekar på ett utanförskap och slår underifrån”.

Detta är skandaler som nått media under bara några dagar. Men det är problem som finns alla andra dagar också, men de kommer sällan når media då det är polisen som utreder sig själva. Det är dags att få en oberoende myndighet som utreder polisen när de begår regelöverträdelser. Det är varken rättssäkert eller demokratiskt att en polis ska utredas av sin kollega. Det behövs också regleringar av polisens befogenheter för att stoppa polisens maktmisbruk. Men det behövs framförallt en diskussion om polisens och rättsväsendets uppgift i en demokratin – där en bättre, demokratisk och transparent poliskår står i fokus istället för en större, hårdare och brutalare.

Feminister & queera om Israels ockupation

19 Mar

Debatten om hur man ska förhålla sig till den Israeliska ockupationsmakten och den globala bojkottkampanjen (BDS) har tänt till bland feminister och queera. Nystartade Queers Against Pinkwashing göteborg skriver att:

Ett sätt som Israel försöker snygga till sin image är genom så kallad rosatvätt – pink washing. Genom att framställa sig som ett HBTQ-vänligt land – i total motsats till ”Den homofoba arabvärlden” tvättar Israel bort de brott mot mänskliga rättigheter som dagligen begås och framstår stället som ett demokratiskt land där alla är lika mycket värda. Gay, glad och homovänlig låter helt enkelt bättre än att bygga en apartheid-mur, demolera palestinska hem och att avrätta människor– både vuxna och barn – på ockuperad mark.

De flesta parter i debatten verkar vara mer eller mindre överens om denna verklighetsbeskrivning, debatten handlar snarare om vilka strategier som fungerar och hur vi ska kombinera ett motstånd mot såväl ockupationen som Europas växande anti-semitism. Queers Against Pinkwashing GBG, International Solidarity Movement (ISM) GBG och Nätverket Isolera Israel GBG har i en debattartikel till Bang protesterat mot att de publicerat en ”oreflekterad artikel” om Porn Fest i Tel Aviv som bryter mot bojkottkampanjen (BDS). Avgående chefredaktören Lawen Mohtadi försvarar publiceringen av artikeln som i sin tur får ett svar av Arash Hakimnia.

Queers Against Pinkwashing har även på sin hemsida en rad länkar till bland annat palestinska queera organisationer, Judith Butler skriver att: ”No, it’s not anti-semitic” och Naomi Klein menar att ”The best way to end the bloody occupation is to target Israel with the kind of movement that ended apartheid in South Africa”. Det finns med andra ord gott om text att gräva ner sig i, debatten fortsätter.

There is no Democracy without Women’s Liberation – Nawal El Saadawi

17 Feb

Tips från arkivet: Monica Amante & Goldina Smirthwaite om parlamentarism

17 Feb

Bildandet av Feministiskt initiativ har gjort många feminister hoppfulla – ”Äntligen ett parti som tar könsorättvisorna på allvar” är en vanlig reaktion bland dem som mejlat till oss. Men från olika håll vet vi att det också finns aktiva feminister som oroar sig. Dessa feminister finns inte bara inom de etablerade partierna som är rädda för att förlora röster, utan också bland utomparlamentariska grupper. Mellan somliga i den utomparlamentariska rörelsen och somliga inom det inomparlamentariska feministiska arbetet finns en ömsesidig misstro mot varandras metoder. Det skriver Monica Amante & Goldina Smirthwaite i yelah.net 12 april 2005.

Lyssna på kvinnorna i Nordafrika och Mellanöstern

9 Feb

Kvinnorörelser världen över är viktiga aktörer i pådrivandet av demokratiseringsprocesser och resningar mot förtryckande regimer. Ändå osynliggörs kvinnors deltagande i demokratiska processer gång på gång, inte minst av vår utrikesminister Carl Bildt och av stora delar av svenska medier. Feministiskt initiativ efterlyser nyhetsrapportering som återger vad som händer med kvinnorörelserna efter den senaste tidens resningar i Nordafrika och Mellanöstern. Detta skriver Jonas Göthner, Sissela Nordling Blanco och Gudrun Schyman i SvD, läs hela artikeln.

Intervju med egyptiska feministen Nawal El Saadawi

1 Feb

Jag vill ha en flata som statsminister…

21 Sep
I konsten och demokratins namn samlade vi ihop oss i en partiobunden manifestation, vi som drömmer om en annan regim, om något bättre. Dagen innan valet lästes följande text om och om igen på Sergels torg i en timme:
Jag vill ha en flata som statsminister. Jag vill ha en person med aids som statsminister och jag vill ha en bög som vice statsminister och jag vill ha nån som inte har råd med privat sjukvård och jag vill ha nån som som växte upp på en plats där jorden är så mättad av giftigt avfall att den inte kunde välja bort att få leukemi. Jag vill ha en statsminister som gjorde abort som sextonåring och en ledare som inte är det sämre av två jävliga val och jag vill ha en statsminister som förlorade sin förra älskade i aids, som fortfarande ser detta för sina ögon varje gång den lägger sig för att sova, som höll sin älskade i sina armar och visste att den skulle dö. Jag vill ha en statsminister utan bostadsrätt, en statsminister som köat till sjukvården, till arbetsförmedlingen, till soc och som har varit arbetslös och blivit friställd och sexuellt trakasserad och gaybashad och utvisad. Jag vill ha en statsminister som genomlevt den svenska asylprocessen. Jag vill ha nån som spenderat natten i en cell, som fått ett kors bränt utanför sitt fönster och överlevt våldtäkt. Jag vill ha någon som älskat och blivit sviken, som respekterar sex, som begått misstag och lärt sig av dem. Jag vill ha en svart kvinna som statsminister. Jag vill ha nån med dåliga tänder och taskig attityd, nån som har ätit den där äckliga sjukhusmaten, en som är transvestit och som har knarkat och gått i terapi. Jag vill ha nån som har begått civil olydnad. Och jag vill veta varför vi lärde oss, någonstans längs med vägen, att en statsminister alltid är en clown: alltid en torsk men aldrig ett luder. Alltid en pamp och aldrig en arbetare, alltid en lögnare, alltid en tjuv men aldrig ertappad.

Texten är en fri översättning av verket I want a president av konstnären Zoe Leonard, 1992.

Kuriosa: Fredrik Renifeldt har sagt att han aldrig (!) varit sjukskriven och när han är med familjen blir han aldrig arg.

Frågor till ”taktikröstande” feminister

15 Sep

Jag blir bekymrad över de Fi-sympatisörer som taktikröstar på de rödgröna istället för att rösta på Fi så därför riktar jag mig nu till er. Till att börja med så tror jag faktiskt inte att ni är särskilt taktiska, eftersom varenda opinionsundersökning visar att de rödgröna ändå inte kommer få regeringsmakt, om inte Fi blir vågmästare. Så nog om det. Låt oss prata politik. I början av valrörelsen hade jag viss förståelse för taktikröstarna eftersom även jag hade en förskönad bild av vänsterpolitik. Men ju mer jag läser i de rödgrönas regeringsplattform desto argare blir jag på de som godtar ett tvåpartisystem med en så dålig vänsteropposition. Det finns väldigt bra enskilda personer som verkar inom dessa partier men när man ser till politiken så kan man inte annat än fråga sig vilket inflytande dessa egentligen har haft. Därför är min första fråga till er som funderar på att taktikrösta: Har ni läst de rödgrönas regeringsplattform? Och har ni läst Feministiskt initiativs?

Min andra fråga är: Har ni funderat på vad er otaktiska röst innebär? Bara för att ta ett exempel: istället för att rösta för flyktingamnesti är ni med och stödjer en politik som tagit fram den stränga och icke-fungerande migrationspolitik vi har idag. Socialdemokraterna och Moderaterna har drivit en enig migrationspolitik under lång tid. Nu har Vänsterpartiet och Miljöpartiet fått ge efter sina krav på flyktinamnesti till förmån för sossarnas migrationspolitik. Är det vänsterpolitik att förvägra papperslösa sina mänskliga rättigheter? Är det vänsterpolitik att exploatera papperslösa som arbetskraft? De berörda har inte ens rätt att rösta i det här valet om vilken politik som ska bestämma deras livsvillkor. Istället för att rösta för långsiktig förändring i feministisk och solidarisk riktning är ni med och befäster att feminism och antirasism är frågor som alltid ska få stå i väntrummet. Under valrörelsen har strukturell diskriminering av kvinnor, rasifierade grupper, hbt-personer och funkisar i princip varit en icke-fråga för de båda blocken eftersom det ses som på sin höjd en fråga om lagar som ska justeras lite (på sikt) och inte som en politisk konflikt som kräver strukturella, omfattande och omedelbara förändringar. Därför undrar jag också hur ni som säger er ha en intersektionell analys anser att det här hänger ihop. Eftersom de rödgröna inte ens benämner rasism, antirasism eller antidiskriminering i sin regeringsplattform. De nämner inte ens klass.  

Det är många som tröttnat på det här och det syns i opinionsundersökningarna. SIFO säger att 15% kan tänka sig rösta på Fi i år, och 45% skulle tycka det var bra att vi kom in i riksdagen. I valrörelsen möts vi av en otrolig optimism som inte går att jämföra med valet 2006 då så få kände till oss och media hela tiden smutskastade vår politik och våra förtroendevalda. Till EU-valet 2009 mer än tredubblade vi våra röster jämfört med första valet. Det är många som aldrig förr röstat på Fi som säger att de tänker rösta på oss i detta val, men för att det ska göra verklig skillnad behöver vi att även ni som röstade på oss 2006 gör det igen. Allt annat är konservativt. Allt annat är en backlash för feministiska frågor, och ett stöd för urvattnad blockpolitik. Allt annat är en bortkastad röst.

Sissela Nordling Blanco,
Riksdagskandidat och 1a namn till Stockholms Stads Kommun

En trovärdig kapitalist?

14 Sep

Maj Wechselman har gjort filmer om Bang (Barbro Alving), Aino Trosell, de svenska varvens nedläggningar, Irakkriget o oljan o vapen av utarmat uran, unga mödrar som försöker bryta sig ur gäng, Agent Orange i Vietnam, Inbördeskriget i El Salvador, Inbördeskriget i Grekland, Koreakriget, Kriget i Vietnam, Kriget i Afghanistan, Gulfkriget, NATO mot Serbien, sydafrikas kvinnor, om nazismen i 30-talets Sverige m.m, m.m.

Och nu en kort film som heter ”En trovärdig man? Varför utreds Carl Bildt för folkrättsbrott?” som bygger på en bok av Kerstin Lundell ”Affärer i blod och olja”. Den går på Zita Folkets Bio i Stockholm mellan tis 14/9- sön 19/9 2010 kl 15.15 och 17.45. Se den! 

Den är en bra sammanfattning av hur Big Business görs:
1. Skaffa en område om ingen annan är intresserad av – t.ex. på grund av krig
2. Se till att liera dig med krigsherren som har makten för tillfället. Är det dessutom en diktator som styr landet – desto bättre
3. Dela på inkomsterna från utvinningen med krigsherren, och se till att dess insats blir att rensa upp området för oljeutvinningen (alternativt mineralutvinningen) från skräp: så som byar och människor – med alla medel, helst riktigt avskräckande medel – så ingen vill komma tillbaka.
4. Hävda för västvärlden att din närvaro är för att hjälpa till att stoppa kriget – allt medan åren går och kriget eskalerar.
5. När den internationella kritiken blir för stark, lägg ner företaget och starta upp det i ett nytt namn.
6. Skaffa en högt uppsatt position i ditt land så att andra makthavare och media håller dig om ryggen.

GRATTIS CARL BILDT!

Trailer, 3,40 min: