Arkiv | Familj RSS feed for this section

Jobba, jobba, jobba…

23 Jul

Vi har en regering som oavsett fråga alltid svarar samma sak: – Sverige ska jobba. Hur ska vi lösa problemen med ojämnställda löner där män tjänar tusenlappar mer än kvinnor varje månad? Svar: – Sverige ska jobba. Hur ska ensamstående föräldrar få tid att både jobba heltid och ta hand om sina barn så att de slipper växa upp i fattigdom? Svar: – Sverige ska jobba. På 50 år har ingenting hänt med jämställdheten inom utbildningsväsendet, hur blir barn behandlade i skolan, vad ska ni göra åt det? Svar: – Sverige ska jobba. Så varför läser du fortfarande det här? Iväg och jobba med dig! Det skriver Sisella Nordling Blanco och Maria Borgström som presenterar andra förslag för att bemöta barnfattigdomen.

Annonser

Utan jämställdhet – alltid barnfattigdom

7 Jun

”Det går inte att tala om barnfattigdom utan att svara på hur man kommer till rätta med dåliga arbetsvillkor för kvinnor, eller med löneskillnader kopplade till kön.  Att tala så ofta om att utrota barnfattigdom och inte en enda gång nämna ordet kvinna är näst intill omöjligt. Då måste man antingen vara okunnig eller misogyn.” Skriver Anna-Klara Bratt angående Håkan Jurholts (S) tal om barnfattigdom.

Den analysen bekräftas idag av Rädda Barnens rapport om barnfattigdom som visar att den ökat från 8-9 % till 15 % de senaste 10 åren. De visar också att familjepolitiken de senaste 10 åren inte använts som ett instrument för jämställdhet och jämlikhet, varken med socialdemokraterna eller moderaterna vid makten.

Det är bra att vi diskuterar barnfattigdomen men det vore bra om politiker lyssnar till Rädda Barnen och forskning som visar att jämställdheten på arbetsmarknaden och inom familjepolitiken är nödvändig för att utrota barnfattigdomen

Om Rädda Barnen i media: svd, svt, dn, BarnfattigdomBloggen, Aftonbladet, Expressen

Surrogatmödraskap

17 Mar

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det senaste året har frågan om surrogatmödraskap blivit brännhet i feministiska och sexualpolitiska sammanhang. RFSL har definierat det som en av sina viktigaste frågor inför valrörelsen 2010 och Kajsa Ekis Ekman gav ut sin uppmärksammade bok ”Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan”.

Frågan väntas skapa stor debatten på Feministiskt initiativs kongress 26-27 mars. Fi har genom styrelsebeslut sagt sig vara positiva till surrogatmödraskap. Medlemmarna har inte tagit ställning och nu har två motioner inkommit till kongressen, den ena vill förra in styrelsens beslut i våra dokument, den andra vill ta ställning mot surrogatmödraskap. Möjlighet för kompromisser finns givetvis på kongressen. 

En vidgad syn på familjen
Surrogatmödraskap är när en kvinna blir gravid med den uttalade avsikten att inte behålla barnet. Frågan har en stark feministiskt symbolisk tyngd då båda sidor menar att det handlar om kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Det är också en fråga om vad som är biologi, genetik och föräldraskap. Teoretiskt är surrogatmödraskap upplagt för vilda diskussioner. I praktiken är det ett lågvattenmärke för den insnöade debatten om familjepolitik.

Möjligheten för fler vuxna att få närhet till barn är viktigt, inte minst för barnens skull då många barn lever med föräldrar som inte kan, vill eller orkar vara det närvarande stöd som barn behöver. Oavsett vad man tycker i frågan om surrogatmödraskap så är det tydligt att kärnfamiljs-normen är det stora problemet för vuxna som vill ha närhet till barn och barn som vill ha stöd och närhet till vuxna. Normer och juridik som gör kärnfamiljen till en religion och barn till en ägodel för kärnfamiljens vuxna är skadlig för barnen och alla familjer och relationer som inte passar in i denna trånga mall. Att vidga synen på familjen kommer därför vara den viktigaste familjepolitiska frågan. Kombinerad med feministiska förslag som individualiserad föräldraförsäkring och arbetstidsförkortning som möjliggör mer tid åt livet utanför arbetet har vi receptet på en familjepolitisk revolution. Fi har en otroligt progressiv och inspirerande politik på detta område, läs gärna, och surrogatmödraskap är i detta sammanhang en liten fråga som fått olyckligt mycket uppmärksamhet.

Argument för och emot Surrogatmödraskap
Det positiva med surrogatmödraskap är enkelt: att fler får möjlighet att skaffa barn.
Det negativa menar kritikerna är att det leder till en exploatering av surrogatmodern och att det öppnar upp för en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. De menar att ett altruistiskt surrogatmödraskap (friviligt utan påtryckningar så som ekonomiska) kommer leda till att även det kommersiella surrogatmödraskapet ökar, att det inte går att garantera att inga pengar ges ”under bordet”, att köpare kontrollerar surrogatmoderns kropp och livsstil under graviditeten, att en social press ligger på surrogatmodern att fullfölja graviditeten även om man inte vill och att det på grund av alla dessa skäll inte kan finnas ett altruistiskt surrogatmödraskap. Att dessa aspekter inte tas upp menar kritikerna beror på att det svenska rasistiska samhället har mycket lättare att identifiera sig med de barnlösa svenskarna än med surrogatmödrar i andra länder. 

De som är positiva har presenterat vad de menar är lösningar eller lindringar på de problem som påtalats. Man menar att grundliga utredningar bör säkerställa att det inte finns ekonomiska motiv och utesluta att annan påtryckning utövas, något som man dock erkänner är i praktiken väldigt svårt att säkerställa. Kvinnan bör under graviditeten ersättas för graviditetens omkostnader och eventuella inkomstförluster av de blivande föräldrarna på samma sätt som de fått stå för kostnaderna om de själva bar barnet. Kvinnan ska ha rätt att ändra sig under graviditetens gång och behålla barnet eller för den delen göra abort på samma villkor som alla andra kvinnor i Sverige. De blivande föräldrarna ska däremot inte ha möjlighet att ångra sig utan acceptera barnet på samma sätt som om de själva burit barnet. En grundlig utredning av de blivande föräldrarna liknande den som sker vid adoption bör genomföras för att säkerställa att de är medvetna om vad deras beslut innebär och är mogna att hantera situationen. Det menas också att detta ska gälla alla surrogatmödrar oavsett land – det ska inte gå att kringgå reglerna genom att använda sig av en surrogatmoder i ett annat land.

Idag finns ett 100-tal barn i Sverige som födds genom surrogatmödraskap. Det är inte olagligt men det finns inget juridiskt regelverk som skyddar surrogatmodern vilket gör att hon idag är väldigt utsatt, vilket är ett av skällen till att det inte finns fler barn.

Vidare läsning på nätet
På Bang har Kajsa Ekis Ekman skrivit ”Vi är inte maskiner, vi är inte naturresurser” som skapat den största debatten på Bangs hemsida någonsin. RFSL´s ordförande Ulrika Westerlund svarade ”Förvräng inte debatten om surrogatmödraskap” och Ekis Ekman gav en slutreplik ”Det handlar om makt, inte om val”. Sandra Dahlén har skrivit en väldigt bra sammanfattade text, Feminister om surrogatmödraskap, utifrån en debatt mellan de båda på nättidningen Feministiskt perspektiv. (Den fantastiska tidskriften är bara tillgänglig för prenumeranter så köp och njut.) RFSL har en bra genomgång av surrogatmödraskap utifrån ganska många olika aspekter, men som självklart är färgad av deras hållning i frågan. Du kan även köpa/låna Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och varan. Om du gör det, läs även kulturantropologen Amrita Pandes text “ Not an ‘Angel’, not a ‘Whore’ : Surrogates as ‘Dirty’ Workers in India” som är Ekis Ekmans huvudreferens. Den drar många slutsatser utifrån de intervjuade indiska surrogatmödrarnas kamp som inte kommer med i Ekis Ekmans bok.
Vänsterpartiet står inför samma situation som Fi, de har ett styrelsebeslut men medlemmarna har inte fått säga sitt ännu. Ledaren på tidningen Flamman protesterar mot partiets styrelsebeslut och Anki Ahlsten förklarar hur vänsterpartiets styrelse står i partitidningen Vänsterpress (sid 11).
Och framförallt, läs Feministiskt initiativs familjepolitik som är så mycket mer än surrugatmödraskap.           

/Jonas Göthner

Uppdatering:

Feministiskt initiativ har tagit beslutet att inte ha bestämt sig i frågan ännu. Motionen om att införa alturistiskt surrogatmödraskap i Sverige avslogs med relativt stor majoritet och motionen om att stoppa surrogatmödraskap avslogs med 57 röster mot 38. Hur surrogatmoderns rättigheter på bäst sätt säkras ska med andra ord diskutera vidare innan ett beslut kan tas.

Vänsterpartiets styrelse tog i början av 2011 beslut om att inte förespråka en utredning om surrogatmödraskap. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Folkpartiet vill tillsätta en utredning. Moderaterna och Centerpartiet har inte tagit något beslut i frågan och Kristdemokraterna är emot möjligheten till surrogatmödraskap. Läs mer om partiernas åsikter på RFSL´s hemsida.

Ingen förändring av föräldrarförsäkringen med Rödgrön regering

31 Aug

Idag släppte de Rödgröna sin regeringsplattform där de avslöjade att de inte tänker ändra föräldraförsäkringen. Det som är förvånande med detta är att alla de rödgröna partierna påstår sig vilja utöka individualiseringen av föräldraförsäkringen. Alla partier vill det, men när de ska komma överens tillsammans så vill ingen det längre. Något som på ett slående sätt symboliserar hur feministiska frågor har behandlats i årets valrörelse.

Med det sagt finns det alltså enbart ett parti som driver en individualiserad föräldraförsäkring i valet. Från vårt valmanifest:

Individualiserad föräldraförsäkring. Idag behöver många kvinnor med små barn gå ner i arbetstid och inkomst för att få vardagen att gå ihop. Samtidigt arbetar män med små barn fler timmar än någon annan grupp i samhället. Det är dags för män att stå emot arbetslivets krav och fullt ut kräva sin del av föräldraansvaret. Det vinner alla på i längden. Arbetsgivares föreställningar om att kvinnors insatser på arbetsplatsen minskar när de får barn gör att kvinnor får lägre lön och sämre anställningsvillkor redan vid anställningen. Genom att individualisera föräldraförsäkringen strävar vi efter att förebygga förutfattade meningar om föräldraskap som något knutet enbart till kvinnor och på så sätt få en rättvisare arbetsfördelning mellan lönearbete och obetalt arbete i hemmet. En individualiserad föräldraförsäkring är ett första steg mot en rättvisare arbetsdelning både i arbetslivet och hemma. Föräldraförsäkringen måste anpassas till såväl ombildade familjer och regnbågsfamiljer som till ensamstående föräldrar.