Archive | Säkerhetspolitik RSS feed for this section

Ellen Johnson-Sirleaf

10 Okt

Ellen Johnson Sirleaf, president i Liberia, Leymah Gbowee, grundare till Women in Peacebuilding Program/West African Network for Peacebuilding och Tawakkul Karman, jemenitisk journalist och fredsaktivist delar på årets fredspris. Läs mer om denna fantastiska nyhet på Kvinna till kvinna.

Zakia Khan: Stoppa all export av vapen nu!

21 Mar

Sverige är det land i världen som exporterar mest vapen per invånare. Svenska vapen hamnar i händerna på brutala diktaturregimer och terrorister. Upp till tio civila dödas för varje soldat som stupar, men svenska vapenindustri får tiotals miljoner i skattemedel för att exportera mera, skriver Zakia Khan som kandiderar till talesperson för Feministiskt initiativ.

Ockupationen av Irak slår hårdast mot kvinnorna

24 Jan

Att vara kvinna i Irak är lika med livsfara och kvinnor är ofria i varje moment av sina liv. Sedan ockupationen av Irak inleddes har kvinnors situation och säkerhet dramatiskt försämrats visar en ny studie ledd av Dr. Souad Al-Azzawi: ”Försämringen av irakiska kvinnors rättigheter och livsvillkor under ockupationen”.

”Från tortyr, till våldtäkt, till tvångsmässig separation av blandade äktenskap, kvinnor och barn tvingas stå ut med sina mäns och pappors död och som förlorat rätten till utbildning, blir utslängda från arbetsplatser och offentligt liv, och påtvingats sexuellt slaveri, drivs till påtvingad flykt och påtvingade försvinnanden. Under de senaste 7 åren har irakiska kvinnor och flickor genomlidit det mest skrämmande av öden. De är offer för en ockupation som både försöker att terrorisera dem till underkastelse och använda dem i syfte att terrorisera hela det irakiska samhället”.

Trots detta används kvinnors frigörelse som argument för ockupationen och i fredssamtal organiserade av Sverige har Carl Bildt utestängt kvinnoorganisationer i strid med internationella konventioner om kvinnors deltagande i fredsarbete som Sverige har skrivit under på.

Vi måste göra upp med den traditionellt synen på säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken som styrts av snäva stats- och militärperspektiv. Säkerhetspolitiken har fokuserat på att skydda staten från externa potentiella hot, främst med militära medel. Våld mot kvinnor i olika former stoppar inte vid nationsgränser eller vid hemmets tröskel. Eftersom det är ett strukturellt fenomen som existerar överallt utgör det ett säkerhetspolitiskt problem. Feministiskt initiativ strävar efter att demontera hela den traditionella säkerhetspolitiken och istället fokusera på begrepp som exempelvis kroppslig integritet, frihet att agera samt kvinnors, mäns och transpersoners rätt och frihet att vara autonoma individer i livets alla faser och rum. Den konventionella definitionen av fred som enbart en situation utan militärt våld gör att patriarkalt våld mot kvinnor ignoreras. Feministiskt initiativ anser att verklig fred är mer än enbart avsaknad av krig.

25te nov: Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

26 Nov

Över hela världen samlas människor i dag att för att uppmärksamma det globala samhällsproblem som våldet mot kvinnor utgör. ”We must UNiTE ” är namnet på den kampanj som FN initierat för att stoppa våld mot kvinnor i alla dess former. I kampanjen uppmanar generalsekreterare Ban Ki Moon världens regeringar att ta nya krafttag. 

Den 25te november är den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. Initiativet till dagens instiftande kommer från det första forumet för Latinamerikas och Karibiens feministiska rörelser, som hölls i Bogotá 1981. Som en följd av våldets utbredning i regionen, beslöt man sig för att införa en aktionsdag liknande internationella kvinnodagen. Man accepterade då också förslaget av den dominikanska delegationen, att denna aktionsdag skulle hållas den 25te november till minne av systrarna Mirabal, som mördades 1960 på grund av sin politiska aktivism mot den dominikanska diktatorn Rafael Trujillos tyranni.

Systrarna Patria (född 1924), Minerva (1926) och María Teresa Mirabal (1935), som sedermera blev kända som fjärilarna (Las Mariposas på spanska), hade varit med och format en rörelse med syftet att resa sig mot diktatorn Trujillo. Några dagar före mordet hade Trujillo uttalat att hans största fiender var kyrkan och systrarna Mirabal. Mordet på systrarna skakade om landet, och var en av de avgörande händelserna för regimens fall. Protesterna över hela Centralamerika var enorma. Den katolska kyrkan och OEA fördömde brottet.

Till minne av detta är 25te november en dag då kvinnoorganisationer över hela Latinamerika arrangerar aktioner för att väcka opinion hos auktoriteter och civilbefolkning, mot alla de nackdelar, skador och risker som kvinnor tvingas leva med på grund av våld och hot om våld.

Sedan den 17 december 1999 har dessa aktioner även fått stöd av att Förenta nationernas generalförsamling utropade den 25 november till Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Med resolution 54/134 om denna internationella dag ville Förenta nationernas generalförsamling uppmana världsomspännande organisationer att på denna dag uppmärksamma frågan. I detta uttrycktes att våld mot kvinnor hindrar kvinnors möjligheter att uppnå juridisk, social, politisk och ekonomisk jämlikhet i samhället. Generalförsamlingen upprepar att begreppet våld mot kvinnor syftar på handlingar som kan orsaka fysisk, sexuell eller psykisk skada, såväl i det offentliga som i det privata livet. Att minnas den 25te november varje år har på så sätt blivit en internationell kamp mot de multipla formerna av våld som drabbar kvinnor över hela världen.

I bara Sverige anmäldes förra året omkring 29 100 fall av misshandel mot kvinnor. I drygt 80 procent av fallen var förövaren en man och det är känt att störst risk att bli utsatta för övergrepp löper kvinnor när de befinner sig i det egna hemmet. Men mörkertalet är stort och bland mörkertalet återfinns också alla de fall av våld och övergrepp som papperslösa kvinnor utsätts för – såväl i hemmet som av arbetsgivare och myndigheter som utnyttjar deras rättslösa situation. För Sverige har en kvinnofridslag som inte är till för alla kvinnor. Orsaken till det är bestämmelsen att utlänningslagen ska stå över kvinnofridslagen. Det innebär att alla kvinnor som saknar svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd, står helt rättslösa när de drabbas av sexuellt utnyttjande, våld eller hot om våld. Att göra en polisanmälan kommer inte på fråga eftersom det troligare skulle leda till en utvisning ur landet än till upprättelse. Denna rättslöshet leder i sin tur till ännu högre risk att bli utsatt för våld och sexuella övergrepp, eftersom gärningsmännen vet om att de inte kommer behöva stå till svars för sina brott.

Som en reaktion mot detta lanserades i år den oberoende kampanjen Ain’t I a Woman? – för papperslösa kvinnors rätt till skydd. Kampanjens namn refererar till ett världskänt tal som hölls 1851 på ett kvinnorättsmöte i Ohio. ”Är inte jag en kvinna?” undrade då kvinnorättskämpen Sojourner Truth, som var född i slaveri och pekade på den rasmässiga orättvisan som också tog sig uttryck i kvinnokampens vita norm. Svarta kvinnor ansågs helt enkelt inte vara riktiga kvinnor när det talades om kvinnors rättigheter. Över hundra år har nu förflutit sedan det talet hölls men konflikten är fortfarande högst aktuell. För trots att slaveriet formellt har avskaffats kan vi fortfarande se dess påtagliga kvarlevor, som bland annat tar sig uttryck i nationalistiska gränsdragningar som leder till att papperslösa kvinnor lever i Sverige utan några som helst mänskliga rättigheter och utan skydd av kvinnofridslagen. För att rent konkret förbättra denna situation föreslår Ain’t I a Woman-kampanjen tre åtgärder:

– Att kvinnofridslagen överordnas utlänningslagen. Detta skulle leda till att alla kvinnors rätt till skydd står över hot om avvisning.

– Att utlänningslagen förtydligas så att kvinnors asylskäl blir en tillräcklig grund för uppehållstillstånd. Exempelvis vid flykt undan våld utfört av militär, undan tvångsgifte eller könsstympning.

– Att papperslösa kvinnor som medverkar i en brottsutredning ska få tillfälligt uppehållstillstånd så länge utredning och domstolsprocess pågår.

Dessa tre krav skulle göra stor skillnad för papperslösa kvinnor. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter men ändå har hittills inget av regeringspartierna ställt sig bakom kampanjen eller tagit kraven i beaktande. De krafttag som FN:s generalsekreterare uppmanat till lyser med sin frånvaro. Det är föga förvånande med tanke på att kvinnors rättigheter aldrig varit något som kommit gratis av välvilliga politiker. Varje framgång har haft en egen historia av organisering, kamp och protester bakom sig. Protesterna efter mordet på systrarna Mirabal fick en diktatur att falla. Låt oss inspireras.

Sissela Nordling Blanco,
Styrelseledamot Feministiskt initiativ
25te november 2010

Mäns våld mot kvinnor & hatbrott måste erkännas som politiskt våld

11 Sep

Våldet och hoten om våld som kvinnor, hbt-personer, romer, muslimer och icke-vita lever med i och utanför sina hem inskränker människors möjlighet att bedriva politisk verksamhet och hotar därmed demokratin. Idag osynliggörs våldet och behandlas som en så självklar del av samhället att det sällan diskuteras som ett demokratiskt problem. Våldet i nära relationer, hatbrotten, exploatering av papperslösa på arbetsplatser och utvisningar av asylsökande är några exempel på våld som tillåts fortgå av en slapp och ibland uppmuntrande regering. Detta är ett normaliserat våld, ett våld som är en självklar del av vårt samhälle som det ser ut idag.

Det våld som däremot mycket riktigt erkänns som politiskt våld är det i jämförelse extremt ovanliga våldet mot rasister. Det går givetvis inte att försvara våldet och det ska inte förringas, men det går inte heller att försvara medias totala ointresse för det våld som drabbar de som redan ligger ner. 

dn, svd, aftonbladet, expressen, Per Gudmundson

En feministisk syn på säkerhet – Björklund vill tävla med Ryssland i upprustning

30 Aug

När Folkpartiets Jan Björklund kritiserar den Ryska upprustning är hans läsning att Sverige också rustar upp sitt försvar. När vi hör denna bristande logik så är det viktigt att minnas att demokratibiståndet till Ryssland sänktes med 90 % när den borgliga regeringen tog makten 2006, för att sedan tack och lov höjas lite gran 2010. Detta är en ideologisk fråga om vad man har för syn på säkerhet och demokrati. Hur jobbar vi för nedrustning och demokrati i det krigande grandlandet på andra sidan östersjön? Hur motar vi tillbaka nazismen har ökat något lavinartat i Ryssland där man uppsaktar att 70.000 nynazister är aktiva jämfört med bara några tusen under början av 1990-talet.

Fi kräver en Feministisk syn på säkerhet:

Den globala säkerhetspolitiken är patriarkal och bygger på föreställningen om att det är män som med militära medel ska försvara kvinnor och barn. Makten är i förlängningen militär. Det militära våldet är också en del av ett globlat ekonomiskt system som företag i väst tjänar pengar på. Inom den militärindustriella sektorn styr den vapenteknologiska utvecklingen och vapensäljarna finns i den rika delen av världen, bland annat Sverige, köparna i den fattiga.

I varje land stjäl global militär upprustning pengar från social upprustning, eftersom ökade militärbudgetar ger minskade välfärdssatsningar. Stridsflygplan står mot sjukvård och skola. Militär kapprustning står mot globala satsningar på miljömål och hållbar utveckling.

Traditionellt sett har säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken styrts av snäva stats- och militärperspektiv. Säkerhetspolitiken har fokuserat på att skydda staten från externa potentiella hot, främst med militära medel. Trots att säkerhetspolitiken har utvecklats och omdefinierats till att nu även handla om mänsklig säkerhet, har genusperspektivet uteblivit och kvinnors rättigheter har inte inkluderats.

Mäns våld mot kvinnor i olika former stoppar inte vid nationsgränser eller vid hemmets tröskel. Eftersom det är ett strukturellt fenomen som existerar överallt utgör det ett säkerhetspolitiskt problem. Feministiskt initiativ strävar efter att demontera hela den traditionella säkerhetspolitiken och istället fokusera på begrepp som exempelvis kroppslig integritet, frihet att agera samt kvinnors, mäns och transpersoners rätt och frihet att vara autonoma individer i livets alla faser och rum. Den konventionella definitionen av fred som enbart en situation utan militärt våld gör att patriarkalt våld mot kvinnor ignoreras. Feministiskt initiativ anser att verklig fred är mer än enbart avsaknad av krig.

  1. Fi ska verka för en utveckling av global mänsklig säkerhet, bort från föreställningar om militär säkerhet. Det förutsätter stopp för militär upprustning, stopp för vapenexport och omställning av krigsmaterielproduktionen till civil produktion.
  2. Fi ska verka för att vidga det globala säkerhetspolitiska begreppet så att också det strukturella våld som riktas mot kvinnor i vardagen innefattas.
  3. Fi ska verka för att krigsvåldtagna kvinnor ska kunna få status som flyktingar på samma sätt som människor vilka förföljs för sin tro, politiska åsikt eller sexuella läggning.
  4. Fi ska verka för att Sverige i samband med internationella insatser ska erbjuda hjälp och stöd till våldtagna kvinnor.
  5. Fi ska verka för att fler kvinnor ska finnas med i svensk internationell konflikthantering.

Våldtäkt är ingen kvinnofråga

17 Aug

”Våldtäkt är en fråga som vi i Feministiskt initiativ (Fi) lyfter i vår valplattform. Vi menar att ”Ett nej är ett nej” och att våldtäktslagstiftningen ska ändras så att brist på samtycke blir grunden för definitionen av våldtäkt. Därmed kan åklagare och advokater i våldtäktsmål ställa frågan: När och hur fick du samtycke till sex? Vad SD tänker göra för att stoppa mäns övergrepp på kvinnor, oavsett var de kommer ifrån, är höljt i samma främlingsfientliga dunkel som deras övriga politik.”

Helena Svensson, rådgivare på Kvinnojouren i Borlänge och aktiv i Feministiskt initiativ och Gudrun Schyman, talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ svarar Sverigedemokraternas nya rasistsika kampanj om våldtäkter.

Heder i Sverige, exemplet Bjästa

3 Apr

Våldtäkterna i Bjästa som uppmärksammats i uppdrag granskning har väckt ramaskri. I vissa fall har reaktionen varit att hata Bjästa och hota människor därifrån. Det är ett att se Bjästa-fallet som ett undantag, något som bara hänt där och därför läggs skulden enbart på dessa individer istället för att rikta ilskan mot de strukturella system som är roten till händelsen. Men vi ser även flera strålande analyser där våldtäkterna ses i ett större sammanhang av strukturell diskriminering.

Roya Hakimnia (tredjenamn på vår riksdagslista) skriver om Vårt gemensamma ansvar att förändra strukturerna som ligger bakom dessa våldtäkter och den efterföljande lynchningen av ”Linnea”.

Maja Ljung skriver i samma samhällsomstörtande anda att ”Vi har det samhälle vi förtjänar. Vi rör oss i de värderingar vi är med och göder. Vi har de politiker vi röstat fram.”

Vår talesperson Gudrun Schyman skriver Det finns inget vi och dom, där hon slår hål på patriarkarla och rasistiska myter om hur en våldtäkt går till och ser ut.

En strålande analys med vidare lästips får vi av Veronica Svärd som skriver om Den svenska hedern.